Onsdagen den 2 Juni! Vad hände?

Vart tog Maj vägen?!?

Livet dom senaste 2 månaderna känns mest suddigt, frågar nån mig vad jag gjorde för 2 veckor sen kan jag absolut inte svara på det, för det mesta är suddigt.

Jag önskar verkligen att jag insett i början vad det va frågan om, alltså i höstas nån gång, och bett om hjälp då!

Men har man aldrig drabbats av det förut så hur ska man då kunna veta?!?

Tankarna snurrar och ibland känner jag bara att jag inte orkar mer, men jag har bestämt mig för att kämpa mig tillbaka.

Detta är inte jag, det känns som att jag står vid sidan om och tittar på mitt skal som det är någon annan som går runt med.

Har kämpat SÅ länge för att gå upp i vikt och hade nästan lyckats nå mitt mål, va ett halvkilo kvar....

Nu har jag gått ner nära 5 kilo på 2 månader :(

Det gör ju inte att jag mår bättre direkt....jag bestämmer mig för att äta och sköta det, men det blir aldrig så...för jag orkar inte laga mat, bara nån gång :/

I helgen mådde jag helt okej, fick ett ryck och storstädade riktigt ordentligt.

Antagligen hjälpte det till lite för hur jag mår nu :(

Är rätt nära ett jobb på Finnveden nu, och jag vill verkligen, jag älskar det stället!

Men hur ska jag orka?

Blir det kanske bättre om jag får komma till något jag verkligen saknar och har längtat efter?

Testa måste jag!

Jag pratade med min läkare om detta i måndags, och hon tyckte att jag skulle ta det om jag känner att jag orkar, hon menade på att om det skulle bli pannkaka så har jag något att falla tillbaka mot, hon vet vad det handlar om och har full förståelse om jag inte skulle klara av det!

Det är sånna här dagar/perioder jag inte skulle orka, men jag tror att ett jobb kan hjälpa till rätt mkt på vägen mot trygghet och allt det där.

Jag kämpar vidare!

Fan fan fan...vilken ångest....

Jag är helt tom inombords, jag orkar inte gråta, vara arg eller besviken....

Ursäkta mig nu...men utlänningar och andra kan få hjälp...men en svensk som behöver hjälp?!? HALLÅ?!?! Vart fan är sverige på väg???

Nej men det gör ju inget om jag blir utan bostad...jag har väl kompisar jag kan bo hos? Eller?!?

FY FAN VAD LÅGT!

Nej men jag kände inte alls att jag hade tagit ett kliv upp igen!

Nu är jag nere i botten igen o gräver!!

Och arbetsförmedlingen är fan i mig inte bättre dom, frågar hur min planering ser ut efter min sjukskrivning?!?

Jag vet inte men det är rätt svårt för mig att säga hur jag mår om en månad!!

Frågar om varför jag är sjukskriven osv...Det har faktiskt inte dom med att göra!

Jag vill gå o lägga mig och dö för tillfället!