Några dagar sen jag skrev sist.

Har numera fått tillökning i form av en liten grabb som jag har döpt till Alfons :)

En liten kattgosse alltså! :D

Så söt o fin är han, väldans blyg och saknar mamma och systrarna, men det börjar lossna lite nu :)

I lördags när jag hade hämtat honom så släppte vi ut honom ur buren så han fick gå ut själv, han va självklart livrädd så jag bestämde mig för att låta han vara själv ett litet tag så han fick upptäcka och titta ifred.

Sen på kvällen var det high life i form av galskrik...vilket inte alls va särskilt skönt för öronen, det gör så ont i hjärtat o höra med. Natten fortsatte i ungefär samma stuk, blev inte mkt sömn där :p

Gårdagen va lite bättre, mkt skrik men samtidigt mkt nyfiknare och massa lek och bus :) Inatt har det varit lite skrik då och då men det har bara varat i några sekunder.

Idag har det gått mkt framåt, han har hittat sin favoritplats i soffan, hittat gardinerna och massa skrymslen och vrår där man kan busa :)

Han leker som tusan med hårsnoddar och äter riktigt duktigt :)

Något som har förvånat mig är att det går så fruktansvärt bra med lådan då han är något av en "vildkatt" som är van vid att gå ute!

Det hände EN olycka i lördags, sen satte jag lådan där han hade kissat och han har gått dit och satt sig varenda gång han ska på toa! :) *duktiga kille*

Idag har lilla Alfons fått smaka på båda bacon och ostbågar ;p

Han har till och med ätit ostbåge från min hand :)

Och börjat lyssna till sitt namn gör han också, kan ju bero på att jag matat in det i huvudet på han snart ;p

Nu ligger han helt utslagen på soffan och sover :D

Och matte sitter helt dödstrött i soffan med världens skallebank :/

Ska lägga up en bild eller två imorn om jag kommer ihåg att tömma kameran vill säga ;)

Nu börjar det kännas som att saker och ting går mot rätt håll igen!

Visst har jag mina dåliga dagar och stunder ibland, men jag känner lite mer glädje över livet nu :)

Väntar på att förhoppningsvis få börja jobba snart, det skulle betyda sååå mkt för mig om jag fick nått betydelsefullt att göra, lite trygghet och en inkomst.

Jag är första person på kö till ett jobb enligt säkra källor...men det stället har lovat mig jobb innan så jag tar nog det med en nypa salt!

Imorn ska jag köra o kolla på kissebäbis i bräkne-hoby, precis en sån jag vill ha :)

Hoppas killen är kvar bara, för jag är mest intresserad av en hane av både den ena och andra orsaken!

Som jag längtat efter att ha en katt här hemma, nu behöver jag förhoppningsvis inte längta så länge till :)

Nu bor jag ju så jag kan ha stege till balkongen och har stor plats för kissen att vara på här inne :)

Igår fick jag ett ryck och hade lite hemmaträning!

Jäkla va skönt det va :)

Som jag saknar att träna...

Men ska börja träna här hemma på kvällarna nu, lite varje dag så blir jag förhoppningsvis piggare också :)

Har ju gått ner rätt mkt i vikt på sistone också, och som dom flesta vet så är det lättare att gå upp i vikt om man tränar :D

Nu får det bli lite mer kaffe innan fångarna på fortet börjar :)

Idag är en sån där dag när allt är skit, när jag bara vill lägga mig ner o dö för o slippa allt.

Allt är tråkigt och jag är minst lika tråkig och värdelös, då soffan och kudden är mina bästa vänner, dom enda jag vill spendera tid ihop med. Livet känns så där äckligt hopplöst sånna här dagar :(

Gråten finns nära till hands hela tiden, kan bryta ihop för små skitsaker.

Jag vill kunna kontrolera det men det går inte.

Sånna här dagar kommer tankarna till när jag ska börja jobba igen...

Jag vill inget hellre än att jobba och ha nått att göra på dagarna.

Men hur ska det gå om jag har sånna här dagar?!?

Ska man vara glad för sjukskrivning sånna här dagar? Ja man ska nog det!

Ibland vill jag flytta härifrån och börja om från början, för att kanske mår jag bättre då?!?

Men oandra sidan så finns minnen och annat med en iaf.

Vill så gärna åka till Norge o jobba, men vågar jag?!?

Ibland är jag den fegaste människan jag känner och det gör mig så jävla arg att jag inte vågar allt det där jag skulle vilja!

En dag SKA jag göra verklighet av en del av mina drömmar!

Ska bara hitta det där perfekta tillfället först!

Nu får allt sånt ligga på is ett tag.

Jag önskar inget annat än att få mitt liv tillbaka....den gamla Emma ska hitta tillbaka!

Det är mitt första mål att nå!

Ligger på brossans soffa och gör inte ett skit.

Är ruskigt trött idag.

Har försökt med allt....kaffe, mat, frukt, godis, men inget verkar vilja funka :/

Varit fullt ös hela dagen idag.

Packade ner mina saker jag skulle ha med mig igen, va ungefär bara hemma o sov inatt!

Körde upp till morfar och sen vidare hem till föräldrarna för att äta, Mamma åker  till Lund idag och vet inte när hon kommer hem igen :(

Visst vill man att dom ska hitta nått så hon kan bli bra igen, men jobbigt att inte ha henne hemma.

Vid halv 4 hade jag tid på sjukhuset, gick la bra. Pratade lite om framtiden o så.

Sen direkt ut här.

Ska bara ligga här på soffan resten av dagen och kvällen, titta på en massa skitserier och gotta till att med vindruvor och chips :)

Sällskap hade inte alls skadat, ibland behöver man liksom bara lite närhet för att må bättre!

Lite småsegt idag måste jag erkänna!

fest och utgång igår, mkt trevligt måste jag säga :)

Fick reda på ett och annat igår också....vilka idioter det finns!

Det räcker liksom o säga så.

Hur svårt kan det vara att va ärlig och säga som det är ist för o leka med andras känslor o sen va den som förlorar stort på det själv?!?

Men visst skönt o få reda på det ändå!

Nu är det snart dags för hockey på nätet :)

Ja jag är helt såld på hockey fortfarande :D

Visseligen bara en träningsmatch men ändå intressant :)

Jag kan förövrigt säga att jag kan vara den sämsta kattvakten ever ;p

Gustav har vatt ute sen i morse och behagar inte komma hem :/

100:- på att han har rymt igen :(

Nehe, hockey nu va det ja!

Det är så mkt jag vill, säga, göra och skriva!

Men räddslan att såra mig själv står i vägen, orkar inte vara ledsen mer, vill inte somna gråtandes en natt till.

Nej då skiter jag hellre i det helt o hållet!

Kan missa nått, men också slippa bli ledsen....jag väljer det sista faktiskt!

Satt o läste en blogg innan som handlade om att killar analyserar allt tjejer säger!

Det stämmer ju så jävla bra!

Frågar man en kille om man ska kolla på film så tror dom man menar att man ska hoppa i säng.....nej!

Vill man ha sällskap betyder inte det att man vill ha sex, nej då vill man ha just sällskap, umgås och bara va!

Kan killar umgås med tjejer utan att tro att det hela måste leda nånstans?!?

Varför inte bara umgås och ha trevligt ist?

Finns inte många som verkar kunna det tyvärr!

För min del tycker jag mkt bättre om att umgås med killar än tjejer....dels är killar mkt ärligare och snackar inte hälften så mkt skit!

Jag har några riktigt nära killkompisar som jag är riktigt rädd om, skulle aldrig i mitt liv få för mig att förstöra den vänskapen!

Sen får folk tro vad dom vill!

Tanken kanske har slagit en nån gång, men mer än så har det liksom aldrig blivit :)

Helt enkelt....killar är bra till en sak, och det är att vara vän med! :D

Men hemma bäst! Så är det helt klart :)

Jag trivs verkligen ute hos bror och så, så där lite lagom på landet och bara helt tyst :D

Men hemma är ändå bäst, bland mina saker, i min soffa bland mina kuddar och mina filtar, titta på min tv med världens kassaste bild....ja känslan av att bara va hemma hos sitt eget! :)

Jag älskar min lägenhet...inget snack om saken nu ;p

Sitter här i soffan med kaffekoppen i handen och funderar över vad kvällen kan tänkas erbjuda.

Antagligen inget utöver det vanliga...titta på tv, film och kränga!

En sak är helt säker iaf, jag ska vara hemma oavsett vilket :)

Ibland behöver man komma bort för att uppskatta sakerna man har, även om det bara är ut till brossan så har jag saknat mitt egna.

Samtidigt som jag tycker det är så otroligt skönt att bara komma bort härifrån några dagar och få lite annat att tänka på.

Men jag ska njuta av dom 2 dagarna jag ska spendera hemma nu, för på fredag morgon sticker jag ut där igen :)

Känner jag mig själv rätt kommer jag väl ha tröttnat imorn eller så och va lika rastlös som vanligt ;p

Jag har blivit besviken många gånger i livet, men den besvikelsen och sorgen jag kände förra helgen kan vara det värsta jag kännt!

När man får reda på att en så nära vän/anhörig har börjat med droger.

Nån man växt upp tillsammans med, och delat så mkt med!

Jag trodde aldrig i hela mitt liv att jag skulle behöva höra sånna saker om den personen. Blev så chokad så jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta, va tvungen att sätta mig o bara smälta det.

Nu har det sjunkt in lite och alla frågor och funderingar kommer fram.

Varför?!? Varför i hela fridens namn börjar man med sånt?

Varför hon?

Någon som alltid hatat sånt och aldrig skulle få för sig?!?

Ska man låtsas om som ingenting när man träffas eller hur fan ska man beté sig?

Usch, känns jobbigt att tänka på det men ja...nu är det som det är och det är inget jag kan göra något åt!

Nu ska jag snart bege mig till apoteket o sen kanske det blir en tur till Mcd också....längesen jag åt där nu! :)

Iofs har jag en pizzabit i kylen som lockar rätt mkt också!