Helgen har varit okej faktiskt!

I Fredags blev det utgång med Nette, Åbron och Harrys....riktigt trevligt :)

Igår var det uppstigning tidigt, packade ner mina saker jag skulle ha med mig ut till bror och sen vidare hem till Nette för att möta upp dom andra!

Sen bar det av till Ivön för vattenskidåkning och ringåkning hela dagen :)

Det hela avslutades med grillning och hemfärd. Dagen bjöd på många goa skratt, många roliga vurpor, och en och annan kallsup ;p

Somnade goare än på länge sen på kvällen kan jag ju säga :)

Idag känns det vart armarna sitter iaf!

Har spenderat tiden sen igår ute hos bror som sagt, han är iväg med husvagnen och jag är kattvakt :)

Gör inte mig något, det är såå skönt att vara här ute...bara njuta av tystnaden och naturen :)

Skönt att bara komma hemifrån helt enkelt!

Vet inte hur länge man blir här nu, brossan har ju semester nästa vecka så han fick se lite när han behagar komma hem!

Nästa helg ska jag också spendera här, då pratade vi om kräftskiva kanske...men vi får se ;p

Har åkt på världens förkylning efter gårdagen, den bara flög på mig nu framåt kvällen :/

Känt mig lite småhängig hela dagen men tänkt att det va mest som jag va sliten sen igår...men icke :( Inte konstigt så som jag frös igår framåt slutet!

Halsen värker som tusan och känner mig småfebrig :/

Får la trycka i mig en vitlök eller 2 ;p

Nehe film nu innan sängen kallar!

Idag känner jag att jag behöver göra nått!

Är grymt sugen på att åka o bada, för kanske sista gången denna sommaren!?!

Men hur lätt är det när varenda jävel jobbar, eller folk inte behagar svara på telefon o allt annat?!?

Hur svårt är det o säga nej, eller jag har inte tid eller vad fan de nu än må vara?

Jag är i vanliga fall rätt känd för att vara rätt fram och sjukt ärlig, nu har jag lite svårt o få fram saker o ting, rädd för att såra folk eller göra dom irreterade, eller för all del mista dom jag tycker mest om!

Men kan man inte ta mig som jag är så behöver man inte ens försöka vara trevlig!

Jag börjar kanske hitta tillbaka lite till mitt gammla jag, men lång väg kvar.

På tal om asfallt så vet i tusan om jag vågar fortsätta med min medecin....detta kan vara det värsta jag varit med om.

Har lipat som en liten barnunge igår och imorse, för skitsaker, som att lysröret går sönder tex :p

Somnade gråtandes inatt, och vaknade upp på samma sätt....spänd som en fiolsträng :(

Har vatt måttligt irreterad dom senaste dagarna också, inte bara på grund av FSK utan av nått helt annat.

Jag fattar inte grejen, må hända att jag är lite trögare än vanligt nu, men jag är minst sagt förvirrad!

Kan hända att det kanske inte va världens bästa idé när man mår så här, men jag blev på mkt bättre humör i söndags och måndags. Dumt av mig kanske?!?

Dumt o bli glad av skrivna ord? Nej jag tycker faktiskt inte det!

Funderar på att sticka hem till mamma en sväng, men vet inte om jag orkar eller vill :/

Aldrig någon som frågar hur man mår, dom tror jag mår så himla mkt bättre nu bara för att jag inte visar nått.

Men jag visar inte nått för någon, Linda är den enda jag verkligen har brutit ihop framför och det va längesen!

Ibland känns det som att dom inte bryr sig, en fråga är väl inte så svårt o ställa?

Eller är dom rädda för svaret?!?

En kram är det för mkt begärt?!?

Jag vill inget hellre än att bli lite glad!

Jag längtar så mkt efter att få vara glad en hel dag, kunna gå runt o känna hur bra allt är och njuta av livet!

Just nu känns jag som en enda stor lipsill...

Lite närhet, värme och glädje är vad som behövs!

Bäst o sluta här nu då!

Jag har sagt det innan och säger det igen...Må Försäkringskassan brinna i helvetet!

Jävla inkompitenta jävla idioter som jobbar där rent ut sagt!

Jag är depprimerad, sjukskriven och helt jävla urfattig på grund av dom!

TRE månader har jag gått utan pengar...känns det som att jag blir friskare av det?!? NEJ!

Jag är så mkt mer än detta!

Jag vet vad jag kan, vilken jag egentligen är!

Jag, som person, kan väldigt mycket. Jag är otroligt kreativ, glad, positiv, bra på det jag gör och vet att jag kan älska mitt liv!

Jag har inte valt detta, absolut inte!

Men nu vet att jag upplevt den där andra världen. När man är deprimerad och känner sig som om man var en annan människa, i en annan värld. Att allt är overkligt. Att allt bara är en mardröm.

Och nu har jag fått nu medecin.

Kommer det göra mitt liv likadant, eller kommer mitt riktiga jag äntligen hitta hålet i tröjan där huvudet ska igenom?

Jag kan bara hoppas och hålla tummarna nu!

Läkarbesök idag, gick så där.

Längre sjukskrivning och ny medecin, men o andra sidan kan man inte ha det så här.

Känns inte helt bra med tanke på att vi pratade om att jag skulle börja jobba efter denna gången, sist jag va där!

Men man styr inte över kroppen och det har jag fått erfara nu.

Dagen idag har varit skit från början till nu, hoppas på en bättre avslutning iaf!

Ska strax hänga med ner till Daniel o dricka kaffe med han o Micka.

Känner mig som världens största frågetecken förövrigt, mer än vanligt alltså ;)

Vet inte om jag orkar bry mig egentligen, men på nått konstigt sätt gör jag det ändå.

Depp blandat med förväntning? Jävla konstig kombo det där :p

Ne kaffe nu var det ja!

Snart är sommaren över, helt galet vad fort tiden går!

Nyss var det rockfestival och början på sommaren, nu är det Augusti och slutet på sommaren :(

För min del får det gärna vara sommar och 30 grader varmt hela tiden....för snart kommer hösten och då vet jag vad som händer, just nu vet jag inte hur jag ska kunna hantera hösten alls! Sånt man märker antar jag!

Den senaste tiden har vatt mest neråt, men underbara människor i min närhet har gjort det hela lättare, speciellt familjen och vännerna!

Dom kan få en till o skratta när man helst vill lägga sig ner o dö....när allt är hopplöst och värdelöst, då finns dom där <3

Det finns helt klart saker som varit bra också :)

Östersjöfestivalen, bästa på länge faktiskt, lite för många minnesluckor för någon som aldrig får det annars bara :p Men annars helt underbar!

Imorn är det dags för läkarbesök igen, vet inte vad jag ska tycka eller tänka, planen var att jag skulle börja jobba nu igen. Så blir det säkert inte :(

Jag va så glad och mådde så mkt bättre innan, men det vände och nu känns det inte så hoppfullt.

Mitt enda hopp nu är Finnveden eller Volvo, vad som helst....bara jag får göra något jag verkligen tycker är kul och komma hemifrån lite, få nått annat att tänka på, jobba så man vet att man får lön i slutet på varje månad!

En trygghet även om det kanske bara rör sig om ett halvår!

Nu är det dags för lite kaffe så jag piggnar till lite iaf!