Första jobbedagen denna veckan klar, en kvar ;p

Fast först ska jag vara hel-ledig imorn :D

På onsdag ska jag på förhandlingsutbilning i växjö och torsdag jobb, fredag är än så länge oplanerad men de gör inget för jag känner att det behövs lite lugn o ro i mitt liv för tillfället!

Idag får Mamma komma hem igen, fattar inte riktigt vitsen med att hon skulle åka dit igen egentligen...Men jag är glad att få ha henne hemma, även om jag inte är där varje dag :D

Imorn ska jag ringa....tror jag...hur mkt det än tar emot så måste jag!

Jag vet att det bara kan bli bättre...det kan inte bli mkt värre än så här.

När man till och med har ångerst över att gå till jobbet så är det illa...iaf om man älskar att jobba! :(

Jag ska bara svälja lite av den där förbannade stoltheten först, men nu gör det inget om jag ligger vaken hela natten o våndas!

Har kommit på att folk som går till psykologer eller nått sånt är rätt starka egentligen...för det är där skon klämmer mest...räddslan för att öppna mig för någon helt främmande människa, rädd för att visa mig svag och gråta framför nån jag inte känner!

Det värsta är ju att jag varit där o jobbat nu, den skammen jag känner inför detta skojar man inte bort!

Men jag har insett att jag inte fixar detta själv nu, det måste få ett slut, eller jag måste få hjälp att komma vidare!

Jag orkar inte låtsas vara stark längre, och jag vill absolut inte att det ska bli värre än så här!

Så imorn gäller det!