Ojoj, inte skrivit här på riktigt länge nu!

Det har hänt mkt sen sist kan man lugnt säga!

Va nere i Norje på SRF från onsdag-söndag förra veckan :)

Lika underbart och kul som vanligt! :D

Längtar redan till nästa år ;p

Stämningen, folket, ja allt är helt henkelt perfekt där nere :)

Men visst blir man sliten, det vore dumt att påstå annat.

Heter man Emma och kräver 11 timmars sömn i vanliga fall och bara får en 6-7 timmar i 5 nätter så ;p

Denna veckan har jag inte kunnat vila ut heller tyvärr :/

3:e helgen i rad som jag sovit borta nu.

Min älskade lilla Svea är sjuk...eller ja sjuk vore ju dumt att påstå att hon är nu...men hon va riktigt illa därann i tisdags :(

Märkte redan i söndags när jag kom hem att det inte va nån kelen och glad katt som kom :(

I Tisdags kom hon hem med svansen och hela bakänden neråt, slängde sig innanför altandörren helt utslagen :(

Bestämde mig för att ringa veterinären då jag trodde att hon blivit påkörd.

Precis innan vi ska köra så slickar hon vid höftområdet höger bak, får plötsligt värsta paniken och far omkring som en galning inne....känner en fruktansvärd lukt och ser en stor pöl på golvet, kunde snabbt konstatera att det INTE va kiss iaf!

Åker till veterinären, det första hon säger är: "Det är ett bitsår från en annan katt så som detta luktar." Puh tänkte jag, inget värre ändå!

Får en lugnande spruta och somnar, in på operation snabbt som ögat, jag o mamma går ut så länge.

Efter en stund kommer veterinären ut och säger att hon är klar och att det va ett riktigt allvarligt sår och att det är 50/50 att hon klarar sig!!!

Min min var säkert helt obetalbar i samma stund som hon stängde munnen....jag väntade bara på att hon skulle börja skratta och säga att hon skojade...men det gjorde hon inte :(

4 stygn och dränering slutade det med iaf...plus massa medeciner.

I fredags va vi på återbesök, 2 stygn hade gått upp.

Blev samma procedur en gång till, nu med 6 stygn och större krage!

Men prognosen såg god ut iaf, eftersom hon är så pigg och kelen, äter och dricker som vanligt :)

Så i helgen har jag varit hos mamma och pappa för att ta hand om svea medan som har varit iväg med husvagnen ;p

Hon är så duktig min sötnos, gör lite motstånd när hon ska få smärtstillande i munnen och antibiotika insprutat i såret, men jag tror hon har fattat att det är för att hjälpa vi gör det...det är knappast för min egen skull jag gör det iaf!

Får så klart godis efter varje gång också som belöning, det tycker jag hon är värd faktiskt! :)

På onsdag ska vi ner med henne igen på återbesök, denna gången slipper dom förhoppningsvis sy ;p

Men jag ska be dom raka bort lite mer päls från området där dom sytt för det fastnar i såret och gör ont när man ska ta bort :/

Dags att sluta skriva nu känner jag ;p

Bättre o krypa ner snart o sova!

Ja nu drar jag snart till norje för att stanna till söndag :D

Som jag längtat!

Hade helst legat kvar lite extra i sängen idag efter gårdagen :p

Jobbade 12 timmar, 12 timmar blandat med mest solsken o bitande kyla på kvällen *brrrr*

Brännan jag har i fejjan skojar man inte bort...men men :p

Nu har jag verkligen inte tid o sitta här, måste duscha och få ner det sista innan jag ska sticka o jobba mina sista timmar och sen dra till stugan :D

Har sommaren kommit för att stanna ett tag nu?

Hoppas kan man ju! :)

Vilka underbara dagar detta varit!

Jag har kännt mig piggare än på mkt länge, utom på kvällarna då ;p

Men det känns skönt för varje dag jag orkar göra något och träffa folk!

Även om det mest är familjen och dom närmaste :)

Helgen har varit toppen, solat, slappat, grillat och igår gick vi ut nyktra bara för att komma ut lite :)

Jag har spenderat hela helgen ute hos brossan, passat huset och katten medans han har varit iväg.

Riktigt skönt o komma hemifrån faktiskt även om det inte är så långt, man släpper liksom alla dom där måstena som hänger över en hela tiden :)

Bara ligga på altanen o gotta sig i solen :D

Nu är det bara 2-3 dagar till, sen befinner jag mig nere i Norje resten av veckan :D

Som jag längtat till detta...för ett år sen satt vi där nere i stugan o sjöng nationalsången och hade det helt underbart bra! :)

Ikväll ska vi ha möte om jobbet där nere, ska bli kul!

Är mest rädd för ett bakslag under nästa vecka...men det tror jag inte :)

Har ju underbara människor omkring mig där nere så :D

Ne dags att ta fram sugbritt här snart, först ska jag gå ut o sola lite till :)

Så känner jag faktiskt lite glädje nu!

En sak som verkar gå åt rätt håll, en sak jag längtat efter länge länge!

Det ser ut att ordna sig på jobbfronten :D

Först hade dom frågat pappa om mig inne i produktionen på Finnveden, och nu sen i fredags har hans förman på utlastningen frågat massor om mig och sagt att det är inga problem med truckkort osv, det fixar dom till mig :)

Men för säkerhets skull har pappa lämnat in mina papper!

Jag vill inte hoppas eller tro för mkt, för dom har lurat mig både en och två gånger där uppe.

Men jag är SÅ glad att det är DOM som frågat efter mig och inte tvärt om :)

Det måste ju betyda något liksom att dom frågar om mig?!? :p

Pappa har så klart bara sagt bra saker, och saker dom stämmer, för han och jag är nästan likadana så han ljuger ju inte ;p

Dom hade frågat honom om han tror att jag klarar av stress....han sa bara att jag har jobbat på Mc Donalds i 3 år och sen va den saken ur världen :)

DET är en fördel med att ha jobbat där så länge, jag kan verkligen hantera stress på ett bra sätt och planera saker för att det ska gå så smidigt som möjligt!

Så Ja men jo...lite glad är jag faktiskt :)

Det skulle nog betyda såå himmla mkt för mitt mående med ett heltidsjobb, skift dessutom som jag trivs ypperligt med :)

Jag kan faktiskt skriva positiva inlägg också! ;p

Onsdagen den 2 Juni! Vad hände?

Vart tog Maj vägen?!?

Livet dom senaste 2 månaderna känns mest suddigt, frågar nån mig vad jag gjorde för 2 veckor sen kan jag absolut inte svara på det, för det mesta är suddigt.

Jag önskar verkligen att jag insett i början vad det va frågan om, alltså i höstas nån gång, och bett om hjälp då!

Men har man aldrig drabbats av det förut så hur ska man då kunna veta?!?

Tankarna snurrar och ibland känner jag bara att jag inte orkar mer, men jag har bestämt mig för att kämpa mig tillbaka.

Detta är inte jag, det känns som att jag står vid sidan om och tittar på mitt skal som det är någon annan som går runt med.

Har kämpat SÅ länge för att gå upp i vikt och hade nästan lyckats nå mitt mål, va ett halvkilo kvar....

Nu har jag gått ner nära 5 kilo på 2 månader :(

Det gör ju inte att jag mår bättre direkt....jag bestämmer mig för att äta och sköta det, men det blir aldrig så...för jag orkar inte laga mat, bara nån gång :/

I helgen mådde jag helt okej, fick ett ryck och storstädade riktigt ordentligt.

Antagligen hjälpte det till lite för hur jag mår nu :(

Är rätt nära ett jobb på Finnveden nu, och jag vill verkligen, jag älskar det stället!

Men hur ska jag orka?

Blir det kanske bättre om jag får komma till något jag verkligen saknar och har längtat efter?

Testa måste jag!

Jag pratade med min läkare om detta i måndags, och hon tyckte att jag skulle ta det om jag känner att jag orkar, hon menade på att om det skulle bli pannkaka så har jag något att falla tillbaka mot, hon vet vad det handlar om och har full förståelse om jag inte skulle klara av det!

Det är sånna här dagar/perioder jag inte skulle orka, men jag tror att ett jobb kan hjälpa till rätt mkt på vägen mot trygghet och allt det där.

Jag kämpar vidare!

Fan fan fan...vilken ångest....

Jag är helt tom inombords, jag orkar inte gråta, vara arg eller besviken....

Ursäkta mig nu...men utlänningar och andra kan få hjälp...men en svensk som behöver hjälp?!? HALLÅ?!?! Vart fan är sverige på väg???

Nej men det gör ju inget om jag blir utan bostad...jag har väl kompisar jag kan bo hos? Eller?!?

FY FAN VAD LÅGT!

Nej men jag kände inte alls att jag hade tagit ett kliv upp igen!

Nu är jag nere i botten igen o gräver!!

Och arbetsförmedlingen är fan i mig inte bättre dom, frågar hur min planering ser ut efter min sjukskrivning?!?

Jag vet inte men det är rätt svårt för mig att säga hur jag mår om en månad!!

Frågar om varför jag är sjukskriven osv...Det har faktiskt inte dom med att göra!

Jag vill gå o lägga mig och dö för tillfället!

Livet känns mest som en sån nu faktiskt!

Men det är bara till att kämpa vidare, jag skäms inte ett dugg!

Sjukskriven 2 veckor till, fått ny medecin...Det känns som att jag är på väg upp ibland iaf, ibland känns det tvärtom, men jag kämpar vidare :)

Idag känns det som en riktigt bra dag, men oandra sidan har jag bara varit vaken i 2 timmar ;p

Ska snart hoppa in i duschen, göra vid mig och laga mat!

Utbildning i Ronneby kl 6, men ska åka vid kvart i 5 från Asarum, ser faktiskt fram emot det :) Va trevligt förra veckan och tiden sprang iväg :)

Fixat jobb till SRF också, jobbar hela tisdagen och halva onsdagen sen har jag hela festivalen ledigt :)

Hoppas bara jag mår tillräckligt okej för det, tur det inte är så långt hem om det skulle va så :) Jag vet att mamma o pappa ställer upp på mig nu, och det känns så skönt o veta :)

Förövrigt så hatar jag försäkringskassan, jag vet inte för vilken gång i ordningen jag säger det....skillnaden är bara den att jag har inte nån ork att bry mig om det just nu!

Det är en sån sak som kan få ner en på botten igen, när dom strular och man inte får några pengar för sin sjukskrivning förens typ 2 månader senare!

Sånt behövs absolut inte just nu :(

Ne in i duschen nu så jag slipper stressa sen :)

Den senaste veckan har det gått lite upp och lite ner, mest upp faktiskt!

Idag är däremot en sån där dag man kunde hoppat över, men det är bara till o kämpa vidare!

Förövrigt så vill jag tala om att jag inte är rörelsehindrad eller nått sånt...jag mår psykiskt dåligt...vissa av er som läser verkar ha riktigt svårt o förstå skillnaden där!!

Som jag skrev nyss så går de lite upp och lite ner, vissa dagar är allt som vanligt nästan, utom på kvällarna då jag är totalt utmattad o somnar innan 11 för det mesta! Andra dagar kan jag ligga på soffan och sova hela dagen.

Att jag kan ut o festa eller umgås med folk beror helt och hållet på hur jag känner mig och vad jag anser själv att jag orkar och inte! Det är BARA JAG som bestämmer det och ingen annan!

Man måste försöka leva som vanligt även om det är jävligt svårt och tungt ibland!

Om det inte passar dig som läser så tycker jag att du kan sluta läsa.

Nu sitter jag hemma hos mamma, på deras altan, njuter av värmen :)

Ska strax cykla hem o se vad jag hittar nått ätbart i frysen.

Har massa jag skulle vilja skriva men jag tror jag hoppar det faktiskt!

Jag får tydligen inte försöka ha ett normalt liv....:p

Ärligt så skiter jag i andras åsikter ett stort stycke för tillfället, det är bara så att jag inte orkar sitta här o skriva just nu :)

Återkommer en annan dag :)