Ne dagen har väl inte varit såå bra!

Ett uselt humör och allt känns tungt, men det är bara till att fajtas, övervinna tröttheten och alla tankar!

Synd bara att folk inte kan förstå, förstå varför man mår dåligt och är ledsen :(

Imorn är det fredag, äntligen helg liksom...även om dagarna mest ser likadana ut iaf så vet man att det är helg!

Det blir nog lite fredagsmys hos Micka imorn, gå o lägga sig tidigt för en gångs skull och kanske köra bror o dom till bussen på lördag då dom ska till tyskland, sen får jag nog krypa ner igen :p

Förhoppningsvis blir det Rally på lördag, och sen ridning...kvällen vet i fan, fattig som en lus så det får nog bli lugnt :)

Kan behöva ta det lugnt faktiskt, har varit väldigt mkt dom senaste helgerna, men visst är det kul!

Jag är förövrigt så otroligt stolt över mig själv!

Att jag från att röka nästan ett paket om dagen har gått till att röka 2 cigg om dagen är i mina ögon helt otroligt :)

Visst kommer jag säkert gå upp ett o annat kilo den närmaste tiden, men helt ärligt skiter jag fullkomligt i det! :D

Sen att jag skällde ut mamma helt utan anledning och att en kärring som tänkte tränga sig i kön på City Gross fick veta att om man vill ställa sig i kö så ställer man sig längst bak, är en annan femma :p Med kärringen hade jag nytta av det iaf :)

Ne nu ska jag slänga mig på soffan, snart börjar NCIS :D

Go natt!

Jag är så trött på mig själv!

Jag hatar människan jag blivit, jag hatar sättet mitt liv utvecklats till det sämre!

Detta är inte jag....för det mesta känns det som att jag sitter i andra änden av soffan och tittar på en stackare jag tycker grymt synd om!

Jag mår illa när jag ser mig själv i speglen.....

Den där glada, positiva, härliga, öppna och goa tjejen är puts borta :(

Livet jag älskade försvann....

Ja jag är duktigt deppig idag!

Tankarna kommer ifatt en, tankarna som jag puttat bort hela sommaren.

Kan dom inte bara försvinna?

Fick världens dummaste fråga *enligt mig* när jag va hos jobbcoachen i torsdags.

"Varför är du deppig då?"

För det första: Kan man bli annat än deppig när man är arbetslös i dagens läge? Det känns/är nästan helt omöjligt att få ett jobb!

Jag menar, jag har jobbat sen jag va 17...har mer arbetslivserfarenhet än dom flesta i min ålder...ändå finns det inga jobb till en!

För det andra: Oron över pengar, hela tiden handlar det om dessa jävla pengar!

Får jag några pengar denna månaden? Får jag tillräckligt med pengar denna månaden? Vilka räkningar ska jag betala/inte betala om jag inte får pengar som tänkt?

Att man inte ska ha det bra som arbetslös visst, men det är inte konstigt att många arbetslösa är deprimerade!

Ne hela tiden blir man nerklankad på...alla talar om för en hur värdelös man är.

Tjejen med världens självförtroende vet numera hur fruktansvärt värdelös hon är, hur lite hon är värd och hur kass man mår som arbetslös!

Jag vill inget hellre än att jobba, men jag kan inte mer än att söka jobb tills fingrarna blöder!

Man kan bara hålla tummarna!

Ne dags att hoppa in i duschen nu, in till stan en sväng sen så man kommer ut lite också!